Dan före dopparedan!
Snart är det julafton, om en sisådär timme...
Tänk vad fort det går, jag har redan haft lov i fem dagar, det är ju helt otroligt.
Men det har varit underbara fem dagar, jag har gjort mycket, och jag har bara gjort det jag har velat. Det har inte funnits någon stress utan bara svass...
Jaaa, det var rätt ord. Jag har bara svassat runt!
Visserligen har jag uträttat en del också, så ett bra svass liksom. Nyttigt!
Det kännslite vemodigt ändå, den där härliga julkänslan finns inte. Det känns som att den blir svagare och svagare för var jul som går. Jag vet inte riktigt vad man ska göra åt saken. Kanske är det bara att gilla läget och följa med, dra till sig den lilla julstämning som kanske går att leta fram någonstans.
När man var liten, då var det alltid en speciell känsla på julaftons morgon, en speciell lukt liksom.
Jag hoppas att granen luktar i morgon, jag hoppas på att få komma upp till en lite småkylig lägenhet, mötas av granens doft och varma sken innan jag beger mig till köket där mamma sitter och äter frukost till doften av hyacinten och tända ljus. Jag hoppas att vi ska öppna ett paket innan vi går iväg mot kyrkan för att lyssna på mina vänners sång, sången som jag borde vara med i. Jag hoppas att tålamodet sviktar när vi väntar på Kalle Anka och gästerna, jag hoppas att maten blir sådär underbart god och julig. Jag hoppas på glada skratt och stor förväntan inför tomtens ankomst. Vi har stora planer. Jag hoppas på att vara lagom trött då det är dags att bege sig till midnattsmässan och möta upp resten av släkten, jag hoppas på att fyllas av den där mäktiga känslan när vi sjunger där i den välljudande kyrkan. Jag hoppas på att få utbyta en mängd trevliga ord med släkten då vi fikar efter mässan. Jag hoppas på att få åka hem, trött, glad, och lugn för att somna gott med många, nya, härliga julminnen.
God Jul!
Tänk vad fort det går, jag har redan haft lov i fem dagar, det är ju helt otroligt.
Men det har varit underbara fem dagar, jag har gjort mycket, och jag har bara gjort det jag har velat. Det har inte funnits någon stress utan bara svass...
Jaaa, det var rätt ord. Jag har bara svassat runt!
Visserligen har jag uträttat en del också, så ett bra svass liksom. Nyttigt!
Det kännslite vemodigt ändå, den där härliga julkänslan finns inte. Det känns som att den blir svagare och svagare för var jul som går. Jag vet inte riktigt vad man ska göra åt saken. Kanske är det bara att gilla läget och följa med, dra till sig den lilla julstämning som kanske går att leta fram någonstans.
När man var liten, då var det alltid en speciell känsla på julaftons morgon, en speciell lukt liksom.
Jag hoppas att granen luktar i morgon, jag hoppas på att få komma upp till en lite småkylig lägenhet, mötas av granens doft och varma sken innan jag beger mig till köket där mamma sitter och äter frukost till doften av hyacinten och tända ljus. Jag hoppas att vi ska öppna ett paket innan vi går iväg mot kyrkan för att lyssna på mina vänners sång, sången som jag borde vara med i. Jag hoppas att tålamodet sviktar när vi väntar på Kalle Anka och gästerna, jag hoppas att maten blir sådär underbart god och julig. Jag hoppas på glada skratt och stor förväntan inför tomtens ankomst. Vi har stora planer. Jag hoppas på att vara lagom trött då det är dags att bege sig till midnattsmässan och möta upp resten av släkten, jag hoppas på att fyllas av den där mäktiga känslan när vi sjunger där i den välljudande kyrkan. Jag hoppas på att få utbyta en mängd trevliga ord med släkten då vi fikar efter mässan. Jag hoppas på att få åka hem, trött, glad, och lugn för att somna gott med många, nya, härliga julminnen.
God Jul!
Kommentarer
Trackback
