Vardagsmummel

Nu sitter jag här igen, i den mjukaste av alla mjuka soffor.
Klockan är tjugo i två och jag har i alla fall fått på mig ett par jeans. Känns bra!

Jag har faktiskt uträttat en hel del, trots att jag inte är i skolan! Jag har ringt och ordnat allt tillrätta med bredbandsbolaget, jag har ringt till dinersclub för att ixa med det där eviga sjukintyget (lyckades inte riktigt men jag har ju gjort det), jo och så har jag ju så klart betalat bredbandsräkningen också. Sen har jag ätit frukost, och skrivit över en massa grejer i min underbara julklapp av Maja, min nya kalender!

Sen har jag inte gjort så mycket mer, tagit lite mediciner som vanligt. Funderar på att antingen bege mig till ok/q8, men det är så långt, och jag är såååå trött. Men jag har fått en massa julklappar och jag skulle behöva slå in dem!
  Annars skulle jag ju också kunna läsa astronomi, göra engelska, göra astrobiologi eller plugga på kemiprovet.
Men det är ju tråkigt. Skulle i och för sig när jag tänker på det kunna diska det sista, dammsuga här inne eller plocka upp och stryka tvätt.

Men, som Ferdinand gör på jul så sitter jag här i den röda soffan, tittar på vår gigantiska vackra julstjärna som lyser behagligt i förnstret och vidare ut i mörkret, bort mot Loussavaara som nästan inte syns i snöyran. Jag lyssnar på Westlife konstigt nog, upptäckte det nu...
Men den skivan låg i cd-spelaren och kommer efter Göteborgsskivan som jag lyssnat på. Det är vi från Vaja som sjunger på den, men även en massa andra körer.
 Den skivan gör mig så lugn, jag älskar att lyssna på de olika stämmorna och höra hur de smälter samman liksom. Låter så behagligt, röster som även de smälter samman i Göteborgs domkyrka. Mycket vackert!

http://www.youtube.com/watch?v=F10ENk9Lgjo

Och sen har jag ett kort från Lucia också!


Visst är vi väl fina!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0