Muuuusic!
Är det inte konstigt vad musik kan göra?
Ibland när jag blir så där jobbigt nedstämd och rastlös går jag och spelar lite fiol! Det är verkligen den bästa terapin som går att få tror jag.

Bara att helt få sjunka djupt ner i musikens dvala, bara få fokusera på tonerna och noterna och hur allt hänger ihop. Att få producera musik genom fiolen, att kunna producera en sinnesstämning. Det är verkligen terapi.
Och de dagarna då man känner att man är bra på vad man gör, de dagar då jag känner att fiolen och jag vill samma sak, då fiolen är en del av mina tankar. De dagarna är de bästa, då jag känner att jag kan spela fiol och röra människor med min musik.
Jag önskar dock att det även gällde min röst! Jag kan sjunga, det är inte det, jag kan ta toner och få känsla bakom det. Men jag har inte rösten för det. Jag älskar att sjunga, speciellt i min kör Vaja. Nu är vi 5 tjejer, och vi har otroligt roligt ihop, det är kul att få vara en del av den, min solo skulle jag inte göra mig lika bra!
Det är synd, för hur bra fiolen än är på terapi så kommer den aldrig att vara jag....
Okej, nog med dravel... Jag börjar nog bli lite sinnessjuk av att sitta här hemma och inte vara i skolan.
Man tänker för mycket helt enkelt...
Men trots sinnessjukdomen så ligger det något i allt mitt dravel, jag tror inte att jag skulle klara all stress och press dagens samhälle ställer på oss om det inte vore för min arma fiol!
Nog!
~Emma
Ibland när jag blir så där jobbigt nedstämd och rastlös går jag och spelar lite fiol! Det är verkligen den bästa terapin som går att få tror jag.

Bara att helt få sjunka djupt ner i musikens dvala, bara få fokusera på tonerna och noterna och hur allt hänger ihop. Att få producera musik genom fiolen, att kunna producera en sinnesstämning. Det är verkligen terapi.
Och de dagarna då man känner att man är bra på vad man gör, de dagar då jag känner att fiolen och jag vill samma sak, då fiolen är en del av mina tankar. De dagarna är de bästa, då jag känner att jag kan spela fiol och röra människor med min musik.
Jag önskar dock att det även gällde min röst! Jag kan sjunga, det är inte det, jag kan ta toner och få känsla bakom det. Men jag har inte rösten för det. Jag älskar att sjunga, speciellt i min kör Vaja. Nu är vi 5 tjejer, och vi har otroligt roligt ihop, det är kul att få vara en del av den, min solo skulle jag inte göra mig lika bra!
Det är synd, för hur bra fiolen än är på terapi så kommer den aldrig att vara jag....
Okej, nog med dravel... Jag börjar nog bli lite sinnessjuk av att sitta här hemma och inte vara i skolan.
Man tänker för mycket helt enkelt...
Men trots sinnessjukdomen så ligger det något i allt mitt dravel, jag tror inte att jag skulle klara all stress och press dagens samhälle ställer på oss om det inte vore för min arma fiol!
Nog!
~Emma
Kommentarer
Trackback