Trött!
Idag är jag trött!
Dagen började för ett antal timmar sen... Det har snöat...
Jag var på stan och lunchade med Ida <3 efter det åkte jag hem för att åka och handla. När det var gjort begav jag mig av emot Angelica och Linnéa, vi fikade och hade allmänt mys, efter det åkte jag hem och hade möte på msn, blev ledare över UUF (Utställningen Unga Forskare)... Det kommer att bli mycket jobb, men jag kan avlasta mina vänner genom att vilja göra det, allt underlättas om man tycker det är roligt. Det jag tycker är roligt är att vara ledare, det är mitt esse. Det kan jag!
Så det här löser sig, precis som allt annat. Varför oroa sig och stressa sönder över grejer man ändå inte kan ändra på? Alla grejer som gnager kommer att genomföras men frågan är hur. Är man sönderstressad längtar man bara tills det är över, tar man det som det kommer hinner man uppleva det. För man kommer inte undan, det måste hända, det enda man måste bestämma är hur.
Jag prioriterar det jag tycker är roligt, sorgligt nog... För det innebär att skolarbetet blir satt lite i skymundan, men det tycker jag är så evinnerligt tråkigt!!! Hellre då att jag kan göra mig ett namn i något jag tycker om!
Musik exempelvis!
Idag har jag fått noterna och musiken till "Come Together", som vi kanske ska ha med på vår 60-talskonsert. Jag vill göra konserten till något minnesvärt! En lång konsert, med klädbyten, smink, frisyrer, skor, band och en konferencier! Helst i raggarlokalerna vid Loussa. Men, jaaa... Det är en lång väg dit och mycket eget ansvar om det ska bli av. Om vi alla bara tänker i samma banor så kan jag strukturera det. Något jag tycker är väldigt frustrerande är att bara sitta och tänka hur man ska göra något och inte göra något! Bara sitta där och drömma om hur det skulle kunna vara och inte faktiskt försöka! Man kan inte lyckas alltid, men misslyckas man så har man i vilket fall försökt!
Jag har fått en lite inofficiell förfrågan också, om jag vill spela på min kusins bröllop. Jag blev mycket hedrad faktiskt. Jag trodde inte att jag skulle duga till det, men vi får väl se. Om de inte säger något mer så tänker inte jag fråga. Men det skulle vara en stor ära! Kanske låter uppblåst och konstigt men det är sant!
När man pratar om min släkt, där det är svårt att imponera, där skulle det vara en stor ära!
Nu är jag så trött!
Ska träffa Caroline i morgon, och planera inför framtiden!
Det ska bli jättekul!!! Jag hoppas och tror verkligen på det här, det är trots allt framtiden det handlar om!
~Natti
Dagen började för ett antal timmar sen... Det har snöat...
Jag var på stan och lunchade med Ida <3 efter det åkte jag hem för att åka och handla. När det var gjort begav jag mig av emot Angelica och Linnéa, vi fikade och hade allmänt mys, efter det åkte jag hem och hade möte på msn, blev ledare över UUF (Utställningen Unga Forskare)... Det kommer att bli mycket jobb, men jag kan avlasta mina vänner genom att vilja göra det, allt underlättas om man tycker det är roligt. Det jag tycker är roligt är att vara ledare, det är mitt esse. Det kan jag!
Så det här löser sig, precis som allt annat. Varför oroa sig och stressa sönder över grejer man ändå inte kan ändra på? Alla grejer som gnager kommer att genomföras men frågan är hur. Är man sönderstressad längtar man bara tills det är över, tar man det som det kommer hinner man uppleva det. För man kommer inte undan, det måste hända, det enda man måste bestämma är hur.
Jag prioriterar det jag tycker är roligt, sorgligt nog... För det innebär att skolarbetet blir satt lite i skymundan, men det tycker jag är så evinnerligt tråkigt!!! Hellre då att jag kan göra mig ett namn i något jag tycker om!
Musik exempelvis!
Idag har jag fått noterna och musiken till "Come Together", som vi kanske ska ha med på vår 60-talskonsert. Jag vill göra konserten till något minnesvärt! En lång konsert, med klädbyten, smink, frisyrer, skor, band och en konferencier! Helst i raggarlokalerna vid Loussa. Men, jaaa... Det är en lång väg dit och mycket eget ansvar om det ska bli av. Om vi alla bara tänker i samma banor så kan jag strukturera det. Något jag tycker är väldigt frustrerande är att bara sitta och tänka hur man ska göra något och inte göra något! Bara sitta där och drömma om hur det skulle kunna vara och inte faktiskt försöka! Man kan inte lyckas alltid, men misslyckas man så har man i vilket fall försökt!
Jag har fått en lite inofficiell förfrågan också, om jag vill spela på min kusins bröllop. Jag blev mycket hedrad faktiskt. Jag trodde inte att jag skulle duga till det, men vi får väl se. Om de inte säger något mer så tänker inte jag fråga. Men det skulle vara en stor ära! Kanske låter uppblåst och konstigt men det är sant!
När man pratar om min släkt, där det är svårt att imponera, där skulle det vara en stor ära!
Nu är jag så trött!
Ska träffa Caroline i morgon, och planera inför framtiden!
Det ska bli jättekul!!! Jag hoppas och tror verkligen på det här, det är trots allt framtiden det handlar om!
~Natti
Kommentarer
Trackback
