Emma

I morgon...

I morgon är det onsdag! Då åker jag, mor och far mot Stockholm. För på torsdag lyfter mitt plan klockan 7.45, vilket innebär att jag måste vara på flygplatsen klockan 5.45... 

  Jag har packat idag, funderat. Det jag är mest nervös för eller så är nog engelskan. Jag vet att jag kan prata engelska, men jag skulle verkligen behöva öva glosor. Det känns, när jag går här och pratar engelska för mig själv, som om jag har tappat enormt mycket ord. Som att jag kommer stå där och gapa som en fisk på land för att jag inte kommer på rätt ord! 

  Men det märker jag väl, i övermorgon... 

Mycket kommer att bli nytt igen, som det blev med Kiruna, och det var inte roligt. I alla fall inte de tre första veckorna, det var tufft. Men jag lärde mig ju enormt mycket av det, jag lärde mig att man kan vänja sig vid det mesta, alltså borde det här vara en barnlek! 

  Jag tror inte att jag behöver vara så nervös egentligen, det mesta löser sig nog. Men alltid ska man oroa sig över något! 

Så länge vi kommer överens så löser sig allt. Det är väl egentligen det jag borde oroa mig över, att vi inte ska fungera ihop som människor. 

Det som trots allt kanske oroar mig mest, är att jag inte är särskilt orolig... 

Men jag ser fram emot kvällen i alla fall! Först kommer de underbar girlsen =) Då är det kaffe som gäller! Oj vad roligt det var igår, jag åkte ut till Slutarp för att fika en sista gång såhär nu innan jag åker. Det hela slutade med ett oändligt skrattande och en ny fikatid, idag. Underbart! Kommer att sakna er, och jag tycker det är enormt tråkigt att vi endast börjat umgås nu!!! Meeeeeeeen, jag är ju släkt (eller släktisläkten) med hälften så det är ju lugnt! Haha!

  

Senare kommer i alla fall moster och morbror, detta visste jag inte, men det bestämdes tydligen under fisket. Det ska också bli väldigt trevligt! 

 Och under den tiden ska Mia titta förbi och kramas lite, mysigt värre! 

Det är konstigt att så många uppmärksammat denna resa jag skall göra, jag kommer ju hem till jul! Det är inte särskilt länge, men när jag skulle åka till Kiruna i tre år, då var det inte alls samma sak. Inte för att jag klagar eller så! Bara undrar med ett finurligt leende sådär... 

Vackra kort.... :P 

Åh, jag känner en viss förväntan med dig. Du får lova att uppdatera hur din vistelse förlöper. Jag är övertygad att du kommer få det bra, min intuition säger mig det, och den brukar inte ha fel vet du ;) Dessutom vet jag att du har en fabulös förmåga att klara av allt som du vill. Jag tycker för övrigt att vi ska hinna ses när du kommer hem vid jul, en dejt då? Puss och kärlek till dig Emma! <3

vackraste korten som finns:P haha

Älsklingen! Att fler kramas nu kan ju bero på att USA ligger låååångt borta o Kiruna inom Sveriges gränser!