Emma

  Okej, okej, skärp mig nu...

Igår var jag och girlsen i Ullared, haha... Caroline, Frida och Zarah med andra ord. Det var mycket skoj, och med skoj menar jag verkligen skrattretande roligt! Ojojoj, kvart i sju kom Zarah och hämtade mig hemifrån... Inte undra på att man blev lite konstig... Alla friska idag? Eller ja, inte dödssjuka?

Ikväll blir det avskedsparty! Eller ja, jag firar nog att FT har åkt hem... Men familjen Andersson med tillbehör kommer i alla fall, och Jessica + Ricky. Vi får väl se om det kommer någon mer. 

   

Det är mindre än en vecka kvar tills jag är USA... Det är helt sjukt, och jag har inte ens en resväska än! Men det är väl inget ovanligt när jag ska någon stans. Jag tycker mycket bättre om att vara ute på tid, inte i god tid och inte i sista minuten... I sista minuten blir man bara superstressad och irriterad över varför man inte packade i tid. Är man ute i god tid hinner man bli färdig så himla tidigt och sen blir man stressad över det, fick jag med allt, behöver jag något annat, vill de att jag har med något annat osv. osv. osv... 

  Nej, man ska vara ute på tid, alltså packa innan man åker så att allt flyter på, man packar färdigt och sen åker man. Utan stress, utan irritation, och utan att behöva fundera för mycket på vad man har glömt och allt det där. 

Jag funderar på vart vi ska sitta och äta, i köket eller i matsalen... I matsalen va? Då känns det inte som att jag kör ut dem! 

 Äh, jag tror det blir bra, reportrar är ju bra på att prata. Det löser sig! 

Nu får jag väl gå och göra något annat. Så typiskt, nu är jag ute i så där äckligt god tid och jag vet inte vad jag ska göra! Bara går här och vankar fram och tillbaka...