Emma

Nu sitter jag här igen, på mitt rum i Kiruna... Allt skulle kunna vara som vanligt, men det är det verkligen inte!
Dels har jag varit i Stockholm en vecka och upplevt mycket roliga grejer, och dels har jag träffat så otroligt mycket trevliga människor!
 
Veckan var intensiv men rolig, på lördagen åkte jag och Maja hastigt och lustigt till Stockholm och vidare mot Hägernäs och min faster, där vi tillbringade natten. Morgonen därpå begav vi oss mot tekniska muséet där vi träffade en hel hög nyfikna utställare. Vi blev tilldelade monter nummer 6 och började så sakteliga, i den mycket kalla utställningshallen, bygga upp vår monter. Vi blev nöjda!
   Efter lunch åkte vi allesammans kollektivt med miljarder väskor till vandrarhemmet. Mycket fräscht och underbar frukost! Den kvällen tillbringades på Kungliga vetenskapsakademin där vi fick mat och diverse aktiviteter. Det var skoj att börja prata med fler människor, och utställningen gjorde ju att vi alla hade något gemensamt. Trevligt!
På måndagen var invigningen och utställningen började, tillsammans med srolet av hundratals utställare som pratade och försökte få människor att förstå vad just deras projekt handlade om. Första dagen hade jag och Maja tre jurymedlemmar hos oss, vi kände att det gick lite knackigt men hoppades att fler skulle komma tillbaka dagen efter. 
  Efter vad som kändes som en miljard timmar var första utställningsdagen över och vi gick på föredrag med "Såpbubblemannen"... En gammal forskare från Uppsala som nu pysslade med såpbubblor, det var lite skoj, udda...
Efter denna upplysning om såpbubblornas förmåga åkte vi till Stockholms universitet där vi fick gå på lite föreläsningar för att sedan äta en underbart god middag!
Tisdagen fortsatte med ännu mer utställning, vi umgicks mer och mer med våra montergrannar. Sorgligt nog kom ingen mer jury till oss, men vi hörde att andra haft en sådär 8 stycken på besök. (Orättvist!)
  Det som var roligt var att jag och Maja var omåttligt populära bland allmänheten, vi var med i tv och tekniska gjorde som jag nämnt förut en film om oss. Vissa tyckte att vårt experiment var banbrytande och extremt intressant, medan andra tyckte att vi inte hade gjort något speciellt och fått dåliga resultat. Men men, alla får väl tycka vad de vill. Vi gick runt lite och tittade på de andras projekt denna dag och Maja blev fotad med en hemmabyggd åsna... Under kvällen spelade vi lite spel på vandrarhemmet och tog det mest lugnt. Samuraj var den roligaste lek jag lekt på länge! haha...
   På onsadgen begav vi oss alla till oika ställen för studiebesök! Jag och Maja var båda två på KI där vi lärde om neuroscience. Det var ganska roligt  även om det kunde gjorts mycket bättre. Det som var bra var att få en inblick i hur det är på KI. Under dagen sedan vandrade vi runt i Stockholm och hade det allmänt myspys. På kvällen var det avslutningsmiddag på KTH. Den skulle det gå att skriva en hel uppsats om men i korthet: Fina kläder, bordsherrar och damer, bordsplacering, vett och etikett, spex, jyckel, tal och en fem- och en halv timme lång middag.
På torsdagen var det bara prisutdelning kvar. Många trodde att jag och Maja skulle få något stipendie men vi satt där i våra stolar medans många av våra nyvunna vänner gick upp och hämtade deras vinster. Det var jätteroligt men lite kluvet, tänk att ha fått åka till USA liksom, eller Kina! Men jag önskar dem som vann all lycka till och jag hoppas verkligen att de tar vara på tiden och gör det bästa av den! Grattis!!!
När prisutdelningen var över tog vi kort och åt lunch, sedan vandrade jag och Maja runt i Gamla stan ytterligare en gång innan vi åkte till min faster för en sista natt i Stockholm. Båda två däckade i soffan det första vi gjorde när vi kom dit, trötta som få!

Morgonen därpå, efter en otroligt god natts sömn bar det iväg mot norrare breddgrader och kylan...
Och nu sitter jag här!

Nu är dagen till ända!
Jag sitter här på mitt rum med Johanna (rumskamrat) och väntar på Maja tror jag!

Utställningen är nu över så det enda vi har kvar är roliga grejer och att umgås med allt folk!!! Det är så otroligt mycket människor! Alldeles nyss var vi nere i sällskapsrummet på vandrarhemmet och lekte lite grann. Vi körde limbo och twister och hoppa-över-limbopinnen...

Allmänt skoj sådär! I morgon bär det av vid 8.00 till KTH och studiebesök i neuroscience. Ska bli väldigt spännande! Efter det har vi fri tid i stockholm hela dagen fram tills middagen på kvällen. Då är det finkläder som gäller och sen blir det partyparty!

Har mängder med kort, men hinner inte lägga upp dem nu! får bli när vi kommer hem!

Idag har tre stipendier delats ut, alla i från Tekniska Muséet, dessa innefattade enbart teknik och då var vi ju inte aktuella. Det var två lag ifrån Göteborg och en kille ifrån Småland som vann. Vet dock inte vad de fick för något!

Men jag och Maja kan glädja oss åt att vår monter har varit omåttligt populär! Allmänheten har varit mycket intresserade och fascinerad. Däremot juryn då som sagt är inte så lättroad...
Vi har bara haft tre jurymedlemmar hos oss och vi har hört om dem som haft upp emot åtta jurymedlemmar! Så det kan ju tolkas...

Men men, vi har haft roligt, och med tanke på all uppmärksamhet vi ändå fått här så kompenserar det allt det dåliga!
Vi var med i tv igår, på Di: http://ditv.se/ och sen sök på "Unga forskare"...

Även Tekniska har gjort en film om vårt arbete: http://www.youtube.com/watch?v=pYIswuaFwQI

Jaja, så ligger det till!
En enkel uppdatering!

~Natti natti

Nu! Sitter jag och Maja och en tjej vid namn Lisa och väntar på vår tur att äta frukost!
Jag och Maja fick reda på i fredags kväll att vi på lördag eftermiddag skulle ta flyget till Stockholm för att ställa ut vårt experiment på Unga forskares nationella utställningen.

Igår började själva engagemanget, alltså första utställningsdagen. Det gick hyfsat, tre ur juryn var och tittade på vår monter som om jag får säga det själv är mycket vacker. (Bilder kommer senare)
  Meeen, vi är 53 projekt som ställer ut och det finns en hel del trevliga människor här med otroliga projekt. Det finns sju stipendier och dessa går till fem olika länder; Storbrittanien, Tyskland, Frankrike, Kina och USA.
Men vi har ju redan vunnit, vi har vunnit STRAPLEX först och främst, och efter det den regionala utställningen, och för vår egen del. Det här är ett arbete vi jobbat med så otroligt mycket sen februari 07 och allt det vi lärt oss är en vinst i sig!

Så tycker vi i alla fall, och blir otroligt glada åt alla de som får ett stipenie på torsdag!

Idag är sista utställningsdagen och vi hoppas på någon mer jury. Det blir otrolitg tröttsamt att stå i så många timmar och berätta samma saker om och om igen. Men vi är omåttligt populära bland folket, juryn verkar lite missnöjd....
Igår gick Maja på tv, dagens industri var och filmade vårt experiment, och tekniska muséet var och gjorde en film om just vårt experiment, detta klipp finns på deras hemsida och på youtube inom en snar framtid.

Neeeej, nu är vi jättehungriga och är påväg ner till frukosten!
För övrigt har det snöat här... Vi som ville ha vår!!!

Nej nu är det bråttom, Maja hungrar ihjäl!!!

Hejsvejs

Ja, det fick jag höra för en stund sen, att idag var det minsann lilltorsdag... Vad det innebär har jag ingen aning om!
  
Dagen har varit bra, lagom lugn, inget ansträngande! Först projektarbete, fungerar bra, rapporten rullar på... Sen lektion i excel, mycket härligt, simpelt och bra! Och efter det kemiredovisning, perfekt dag!
   Ja, sen har jag ju fått köra bil också, ny volvo. Mycket trevligt! Hade möte med balkommittén på hjampis, gick bra, vi fikade...

Jag har huvudvärk, har haft det ett tag dock.. Meeeen det går väl över!
Jag skyller på att jag har för lite att plugga till, inte för att jag klagar, för nästa vecka kommer allt tillbaka igen... Stort kemiprov och slutprov i elektronik... Usch då! Men det är nästa vecka!

I morgon har vi enbart fysik, sen har jag möte med AE... Får väl se om vi kommer fram till något bra!

Neeej, jag funderar på att ta en promenad, eller uppdatera dagordningen tills i morgon. Eller söka lite jobb, det skadar ju aldrig...

~Natti...

Denna dag har varit mycket trevlig.

Började med fågelkvitter och strålande sol vid åtta. Efter en näringsrik frukost blev det på med packning och skor för att vandra mot skolan, där möttes jag av två elever och en lärare vid namn Jana, eller ja, vikarie...
   Vi fyra hämtade ved och begav oss av mot bilen där en stor vovve med namn Kira väntade. Vi åkte... Och åkte! Och åkte ännu längre, till Lombolo!

Där gick vi ur bilen och fortsatte gå, och gå, och gå... Runt kvicksilversjön, vad den heter egentligen har jag ingen aning om, men den är fylld med kvicksilver och granater från andra världskriget.
   När vi kommit en sisådär 2 km möttes vi av ett stall (förutom några glada skidåkare), vi klev in i stallet och fick lära oss mycket nytt om Kiruna Ridklubb, att de till exempel har allmänridning(!) hade ingen aning om det, men nu blir det nog till att ge sig dit och rida en sväng... Åh så roligt!!!

Efter detta stopp fortsattes färden de återstående typ 500 metrarna till bilen, där vi hämtade all ved för att plocka in den i bilen igen, vi hade ju glömt elden!!!
  Men, ingen skada skedd, vi begav oss mot Janas hem, där vi satt runt elden, med termos och hundar och åt picknick! Mysigt!

Efter en föreläsning om livets onda och goda spel fortsatte vår resa mot Máttharáhkká, ett samecenter, där vi tittade runt och diskuterade renhorn... Maffiga saker...

Och ytterligare efter det begav vi oss mot Loussavaara där vi tittade ut ett galant spår att följa vid tältning! Nu var dagen slut och jag gick hem, där jag träffade en färgglad uttröttande säng... Vi hade ett trevligt möte i sisådär en halvtimma innan duschen kallade på mig. Jag svarade den självklart och hälsade på denne likaså.
   Dagen kändes fulländad, meeeen, jag jobbade lite till med sådana där småsaker som är så sköna att få gjorda, och efter Rebeckas hemkomst och palt, gick jag ut på en promenad och nu sitter jag här...

Spännande dag va?!

Och sist men absolut inte att förglömma!

GRATTIS JENNIE!!!!


(Kusin...)

~Natti

Varför måste man passa in?
Eller nej, jag ska inte generalisera; varför måste jag passa in?

Det är nog det jobbigaste tror jag. Att jag måste passa in, överallt, jag vill att alla ska tycka om mig.
Det betyder sååå mycket för mig vad andra tycker... Det är ganska korkat, jag vet, men det är så. Jag kan inte hjälpa det, vad andra säger är min lag. Typ... hehe....

Jag är rastlös, jag har (som vanligt) gjort mig själv besviken... På mig själv... 
Är ganska bra på det tror jag! Inte för att jag på något sätt tycker illa om mig, verkligen inte! Det är så bara liksom, inget negativt inblandat.

Ojoj, jag är trött! Om någon fattar något av min extrem välformulerade text så kan ni ju låta mig veta det..

~Natti

Efter morgondagen kommer jag vara lycklig.. Typ!
Då har jag inget förrän på torsdag igen, mer än att träffa folk, och sjunga och greja...

I morgon, astrobiologiprov... På vad har jag egentligen ingen koll, det är luddigt alltihop...

Nej, plugga vidare är vad som gäller...

Fråga, efter fråga måste betas av.. Beta, beta, beta.. Alfa och gamma också...

~Natti

Nu försvinner jag in i dvalan av astrobiologins dystra hörn.. Åtminstone mörka hörn, i oändligheten av universum...

Jag hade verkligen planerat att vänta med att få utlopp för detta, men varför vänta. Jag kan dö i morgon!
  Den egentliga anledningen till varför jag skriver detta nu istället för sen är att jag läste en god väns blogg...
Plus att jag fått tid som jag inte trodde jag skulle få! (Osammanhängande som vanligt, men det ökar dramatiken, hehe).

Ja, igår var en spännande dag! Det var fredagen den 13.e Mars.
Detta innebär att det var 91 dagar kvar till studenten och maskeradfest.

För övrigt gjorde jag inget...

Jag måste be om ursäkt dock, inte för att jag gjort något, men ändå liksom...

Mitt mest älskade och använda ordspråk: Det är inte lätt när det är svårt....

Idag är det 90 dagar kvar till studenten, det enda jag gjort är att ha varit hundvakt, tillsammans med Rebecka. Det var mysigt dock, allt har känts väldigt familjärt idag. Vi var ute och gick med hunden (innan hon somnade i mitt knä! Heartbreaking!) och sen berättade Rebecka för sin far att vi bjudit över lite vänner till kvällens final i melodifestivalen.
   Det har varit lite overkligt, lite som att vandra på en bubbla och man vet att den snart spricker och att man snart kommer landa rakt tillbaka i vardagen igen....
Men jag försöker fånga och ta tillvara på illusionen, hehe... Såååå dramatiskt....

Nej, natt för mig..
~Natti

Nu känns det bra! Jag har pluggat till matteprovet i morgon!
I morgon kan jag förmodligen ingenting, men nu kan jag och det är väl ändå det som räknas!

Idag har varit en bra dag!
Jag hängde med och löste det mesta på fysiken och astronomin, jag är helt fascinerad! Jag tror att det var tårtorna jag och Agnes dregglade över som gjorde det! Släppte alla spärrar liksom, tårta är bra, nu är det ett faktum...

Sen fick jag mejl ifrån Ellinor, min kantor (eller ja, min och min...) som frågade mig om jag ville jobba lite i sommar! Jag blev självklart överlycklig då jag kommer att få arbeta med musik i så fall!!!
Men vi får se lite, angående lön och sånt där.

Efter det! Hade vi grym kul på elektroniken, nöff nöff... Hahahaha. Jag och McEwen kom på den nya snabbmatsgenrén, poppade grisar. Barbecue på två sekunder!

Ytterligare senare hade vi en trevlig stund hemma innan matten tog över, men nu har jag räknat igenom nästan allt vi ska ha på provet...

Och jag pratar med Nicke! Mycket trevligt!!!

~Natti

Den här delen av månaden är inte min del...
   Känns ungefär som att alla hatar mig! Fast tvärtom.... Minsta lilla grej och jag blir sååå arg! Så fruktansvärt arg!
Och sen, tjugo minuter senare kan jag inte fatta varför alla går omvägar runt mig och då blir jag både ledsen och ännu argare.. Ond cirkel det där!
  Det bästa är att vara för sig själv, det finns inget bättre! (Eller jo, ibland, men inte just nu)

Annars händer det inte mycket! Jag är mycket glad för att så många ur min släkt vill komma hit! Ska bli kul... Och om de skämmer ut mig (vilket de lär göra, och vilket jag lär älska dem för) så gör det inget, för jag flyttar härifrån! Minst 9 stycken kommer hit, det ska bli jätteskoj faktiskt...

Nej, jag har inget bättre för mig, så jag kan väl lika gärna försöka sova i min tjurighet.. Eller kolla runt på internet, men då har det ju en tendens att bli sent i stället. Arrrrgh!

~ Natti

Haha, som sagt många tusende gånger... Det är inte lätt när det är svårt!
  Idag har vi varit i skolan, första dagen efter lovet. Det känns som vi aldrig varit ifrån skolan. Men det är bara 51 skolbänksdagar kvar. 95 dagar kvar till skolavslutningen...

Häromdagen fann vi något gult under badkaret och när vi böjde oss närmare för att iakta detta föremål såg vi....
Att vi har ett helt samhälle under vårt badkar! Ett svampsamhälle... Det såg ut som ett helt korallrev under vårt badkar! Ett gult korallrev!  Såå cooolt!
Men nu är de borta, svamparna! De ska analyseras på torsdag, spännande!!!

Men lite coolt var det allt...

Annars är det plugg som gäller... För hela slanten! Sååå mycket plugg, astronomi, matte, astrobiologi, elektronik, astrofysik osv.. osv... osv....

usch då! Men det tar vi en annan dag! Jag funderar på att sova faktiskt.. Det kan ju vara trevligt!

~Natti

96 dagar kvar till studenten. 51 skolbänksdagar kvar.
Längtar såååå mycket!!!

Men jag börjar bli lite rädd att jag längtar efter något som inte finns. Att det jag längtar efter är en dröm, att jag inte kommer hitta den då studenten är över. Då mitt liv börjar! Med betoning på mitt...
  Det är verkligen nu jag har pondusen att ta befälet över mitt liv, jag bestämmer helt själv hur det ska utvecklas och handlingen i det.

Idag har det varit helt underbart väder, solen har skinit och värmen har lockat med vår! Trots att det är en hel del dagar, timmar, minuter och sekunder tills denna underbara tid infinner sig.
  Jag har gjort färdigt all distans förutom fysiken (som jag visserligen har jobbat med) och elektroniken, jag är tveksam om jag kommer att göra den.

Efter skolan, då vill jag leva mitt liv.... Just nu känns det som att om jag börjar läsa på universitetet så kommer jag inte att få göra det. Däremot om jag (efter resande, jobb och upplevelser) plugga på en yrkeskvalificerad högskola så kommer jag att få göra det jag vill!
  Jag gjorde ett test i en tidning från KY som gav mig en profil, och den passade verkligen in på mig. Det kändes rätt, jag gjorde den även på mamma och även hon fick ett rättfärdigt resultat. Därför litar jag på det, för att det vaaaar jag. 
  De jobbalternativ som kom upp lät verkligen otroligt roliga, och det är något som jag verkligen, verkligen skulle vilja jobba med! Därför, som det känns just nu, så vill jag inte plugga på universitet, men en kvalificerad yrkesutbildning...

Det känns bra!

Nu är jag här... Igen...
Längtar sååå mycket till påsk! Men idag förstod jag nog att det är typ bara två och en halv månad kvar i skolan! Inte ens hundra dagar... Det är väldigt lite, och det gjord mig inte så ofantligt lycklig som jag trodde att jag skulle bli. För hur ska det bli med mina älsklingar?!
  Joooo. Det ska bli bra! Hehe...

Förut idag när jag satt på Arlanda så tittade jag upp från min bok, såg mig omkring på människorna där. Funderade över vart de var påväg, vad de tänkte på osv. Det är så fantastiskt. Jag har min bubbla, och de har sina. I min bubbla kan jag göra precis vad jag vill! Den är min, bara min. Ingen kan ta den ifrån mig, ingen kan ändra på den och den får plats överallt! Händigt värre... 
   Det är bara så fascinerande, vid sådana stunder älskar jag att vara för mig själv, kanske är därför jag några timmar senare, väl på plats in the cold bestämde mig för att gå på bio. Ensam!
Det är jättemysigt, om man är på rätt humör. Även där satt jag och observerade andra människor, man missar så mycket i vardagsstressen, tänker bara på sig själv och hur man ser ut. Så mycket att man glömmer att titta på hur andra ser ut, och då spelar det ju ingen roll hur någon ser ut! Eller?

Jag var och träffade kusin Caroline (det rimmar, hehe) i veckan, det var jätteroligt! Vi diskuterade Australien, dit bär det av runt den 1 september. Ett år.
Ett år! Ensam, med en ryggsäck, lite pengar, och en kusin. Strålande!!! Precis vad jag behöver tror jag!
   Jag avskyr skolan något så fruktansvärt mycket just nu... Förstår inte hur de här få månaderna ska klaras av, men det är väl ett senare problem!

      
 


(Min balklänning by the way)

Jaa, ibland är det inte lätt alltså. När det är svårt menar jag.

Jag vill skrika, jag verkligen känner det! Jag vill vara arg, arg på mig själv...
   Arg på att jag gör det jag hatar mest, jag gör verkligen det jag föraktar andra människor för att göra. Det gör att jag inte förtjänar någon. Men ensamt, det är det...

Jag måste göra något! Jag är så fruktansvärt rastlös. Hur det nu är möjligt med högen av böcker som ligger bredvid mig och bara väntar på att jag gör något. Eller högen som är sjuhundra gånger högre i mitt huvud som även den bara väntar på att bli gjord. För ingen annan kommer att avverka den, nej det är jag som måste göra det, men den bara växer för jag vill verkligen inte! Vill inte!!!
  Hur skönt var det inte när man var liten och kunde tjura en kvart och sen slippa göra vad det nu var för jobbigt som kunde visa sig på den tiden.

Jag måste göra något! Jag måste ringa någon! Men vem?
  Det finns ingen som kan göra det bättre, det skulle bara kännas värre. Värre för att jag vet hur jobbigt det är med folk som mig själv!
  Det skulle kännas falskt, och lögnaktigt.
Finns det något värre än människar som inte är ärliga? Jag försöker verkligen, in i minsta detalj att vara ärlig, säga vad jag tycker och tänker och verkligen mena det. Kanske inte såna där vita lögner som man kommer med så lätt, men grejer som betyder. När det handlar om vänner och vänskap, det kan försvinna så fort. Varför riskera något?
  En riktigt vän kan förklara om man gjort något fel, en riktig vän vill man berätta allt för, även det som är ens egna misstag. En riktig vän...

Jag har någon sån, lite här och var. Men i kväll känns det fel. De jag vill ringa skulle inte lyssna, de kanske tror att de skulle det. Men nej, de har andra vänner...
  Det hjälper inte vad någon säger.

Dramatiskt? Möjligt...
Men om det känns stötande, falskt, lögnaktigt, löjligt, barnsligt... Läs då inte...
Jag skriver vad jag vill... Även om allt jag skriver är ren lögn... Det finns ingen som kan ta illa upp, för vad är det som säger att jag skriver vad jag tycker?

Idag är jag trött!

Dagen började för ett antal timmar sen... Det har snöat...

Jag var på stan och lunchade med Ida <3 efter det  åkte jag hem för att åka och handla. När det var gjort begav jag mig av emot Angelica och Linnéa, vi fikade och hade allmänt mys, efter det åkte jag hem och hade möte på msn, blev ledare över UUF (Utställningen Unga Forskare)... Det kommer att bli mycket jobb, men jag kan avlasta mina vänner genom att vilja göra det, allt underlättas om man tycker det är roligt. Det jag tycker är roligt är att vara ledare, det är mitt esse. Det kan jag! 
   Så det här löser sig, precis som allt annat. Varför oroa sig och stressa sönder över grejer man ändå inte kan ändra på? Alla grejer som gnager kommer att genomföras men frågan är hur. Är man sönderstressad längtar man bara tills det är över, tar man det som det kommer hinner man uppleva det. För man kommer inte undan, det måste hända, det enda man måste bestämma är hur.

Jag prioriterar det jag tycker är roligt, sorgligt nog... För det innebär att skolarbetet blir satt lite i skymundan, men det tycker jag är så evinnerligt tråkigt!!! Hellre då att jag kan göra mig ett namn i något jag tycker om!
Musik exempelvis!

Idag har jag fått noterna och musiken till "Come Together", som vi kanske ska ha med på vår 60-talskonsert. Jag vill göra konserten till något minnesvärt! En lång konsert, med klädbyten, smink, frisyrer, skor, band och en konferencier! Helst i raggarlokalerna vid Loussa. Men, jaaa... Det är en lång väg dit och mycket eget ansvar om det ska bli av. Om vi alla bara tänker i samma banor så kan jag strukturera det. Något jag tycker är väldigt frustrerande är att bara sitta och tänka hur man ska göra något och inte göra något! Bara sitta där och drömma om hur det skulle kunna vara och inte faktiskt försöka! Man kan inte lyckas alltid, men misslyckas man så har man i vilket fall försökt!

Jag har fått en lite inofficiell förfrågan också, om jag vill spela på min kusins bröllop. Jag blev mycket hedrad faktiskt. Jag trodde inte att jag skulle duga till det, men vi får väl se. Om de inte säger något mer så tänker inte jag fråga. Men det skulle vara en stor ära! Kanske låter uppblåst och konstigt men det är sant!
När man pratar om min släkt, där det är svårt att imponera, där skulle det vara en stor ära!

Nu är jag så trött!

Ska träffa Caroline i morgon, och planera inför framtiden!
Det ska bli jättekul!!! Jag hoppas och tror verkligen på det här, det är trots allt framtiden det handlar om!

~Natti

Jahapp, återigen en sen kväll då allt utom disansuppgifter blir gjorda.

Egentligen har jag absolut ingenting att skriva här, men det kändes ändå som ett tillfälle att skriva, annars blir det inte av! Alla vet ju att man måste, i vått och tort, fortsätta med en vana för att få in rutinen. Kanske är det samma sak med att skriva blogg...

Det här lovet har varit ganska annorlunda, och enbart på grund av min egen inställning. Jag har varit social! Helt otroligt...
  Träffat mycket folk, hela tiden. Känns både bra och mycket bra, jag tror att det beror på tillgången till bil. Att ha en bil gör att jag känner att jag kan ta mig därifrån när jag vill. 
  Jag har alltid haft svårt att umgås, bara för att jag alltid får känslan av att inte kunna gå när jag vill. Om det är tråkigt hos någon får jag typ ångest för att jag slösar bort tiden när man kan göra något värdefullt, något som betyder. Inte för att det är något fel på personen jag är hos, men för att jag inte kan slappna av! Kanske låter som om jag är psykiskt sjuk.. Så skulle jag i alla fall tolka det! Men men, sånt är livet....
  Som sagt så är det mycket bättre nu, jag har bil! Jag kan ta mig vartifrån, närsomhelstifrån!

För övrigt har jag haft en mycket trevlig kväll hos Ida! Snacka om motsägelsefullt... Jag brukar faktiskt ha roligt hos mina vänner, det är inte så att de är tråkiga, för det är de som förgyller min vardag!
  Vi ska gå på bio på onsdag, ska bli mysigt!

Neeeej, nu ska jag sova!
~Natti