Emma

Och nu kan man ju tro att det är jag som är irriterad, meeeen så är det inte!
Becka håller på att sjunka ett antal nivåer i helvetet som hon låter just nu... Hennes dator funkar inte som den borde!
Så jag tycker att alla tar en argsint minut och klagar på hennes dator!

Japp!

Så är det!

Och i morgon är det telefonintervju med Sveriges ungdomsstyrelse...
Idag har vi fått korten i från Portugal, ska bli jätteskoj att få se dem!!!
Ska titta nu!

Om Becka har lugnat ner sig...

                                                      

Someday, when we are wiser.
When the world is older, when we have learned.
Someday...

Jaa, vad händer someday?
Usch, jag tycker inte om den här känslan alls. Jag tycker inte om känslan av att alla andra inte är nöjda. Jag gillar inte att de inte uppskattar vad de har, att de inte inser hur lyckliga de är och hur mycket de borde njuta av vad livet har att erbjuda. Och vad affärerna har att erbjuda för den delen också. 
 
Varför inte se det vackra i allt? Varför inte leta efter det som är bra? I stället för att direkt klanka ner på något utan att se hur det påverkar allt, de runt omkring, en själv, osv.
Jag tycker att det är respektlöst, olojalt, orättvist och själviskt!

Usch...

Men jag blir snart glad igen! Jag har ju mina underbara vänner, som är mer underbara än det förstår! Och mer älskade och omtyckta än vad de vet!

Jag kanske borde försöka sova nu! Men jag kan inte, jag vill inte, jag borde...
Vad jag verkligen inte vill är att åka till frankrike på fredag!

Men natti natti nu!

Kom natt, och stryk oss över håret... Kom natt, och stryk oss över håret... Sjung för oss, sjung för oss... Att ännu smeker haven stränderna, ännu klättrar getterna i bergen.. Ännu smeker haven stränderna... Än är inte hela jorden, än är inte hela jorden människans fånge....

Ida, Mia och Diana har varit här i helgen. Har varit jätteroligt och fullt upp! Saknar dem redan, de åkte förut idag.... Tänk att jag kommer att ha varit bora ett halvår innan jag kommer hem igen! Helt otroligt! Fast detta är ju mitt hem, och mitt bandomshem är mitt hemhem...
   I vilket fall så har allt varit helt underbart de senaste dygnen! Har skrattet som jag inte gjort på länge! Har kunnat vara precis mig själv och de vet hur jag är! Jag saknar dem och älskar dem!

För övrigt har snön kommit, jag har blivit vald till lucia i år (på skolan), jag har skrivit in mig på körskolan, och vi har fysikprov i morgon...
Vi hade första luciamötet igår, vart faktiskt väldigt förvånad att jag blev framröstad med tanke på vilka som röstade. Men jag är samtidigt väldigt glad! Känns som en ära på något sätt...

Fysik, fysik, Eu, fysik, eu, eu, eu, fysik, fysik, eu, fysik, eu, eu, fysik, eu, fysik, fysik, fysik... Det är ungfär så mina tankar går just nu, om man bortser ifrån att House går på tv.

House är bra! Han skulle man ha som läkare när man behövde en... Fast jag vet inte förresten, hans medhjälpare kanske.

Meen som sagt, fysik... Eu.... Fysik..

Atomfysik och vågrörelser... Jag fattar inte hur jag ska kunna allt tills i morgon! Har varit fullt upp verkligen! Men jag har ingen kemi, jag och Hanne Marie var jätteflitiga igår och räknade färdigt allt på lektionen!

För övrigt vet jag inte så mycket vad jg tycker och tänker.. Men det är rätt skönt nu faktikst... Nu börjar House!

House, house, house, house, house....

Äntligen!

Nu är jag färdig med mitt tal, tror jag i alla fall! Det enda som är kvar nu är att jag ska lära mig det och plugga på Lissabonfördraget...

Meeen ändå, jag är färdig!!!

Dagen började lite segt och dåligt, men den håller på att ta ikapp det dåliga nu tror jag. Jag är bjuden till tre olika ställen ikväll, vilet ju faktiskt måste betyda att folk vill ha mig där? Eller?
Joo, så tänker jag tolka det, sen är det ju visserligen lite jobbigt då jag inte kan vara på alla tre ställena samtidigt, men det borde inte bli något större problem att lösa...

Jag har verkligen varit jätteirriterad de senaste dagarna, men det är bara för att det har varit så mycket att göra! Jag älskar mina vänner och jag hoppas att de vet om det, trots att jag mycket väl kan förstå att det är svårt ibland. Som sagt tidigare så behöver jag jobba på min kommunikation...

En film alla borde se och älska är "The notebook" Helt fantastisk film, förstår inte hur den kan vara så lycklig. Jag gråter varje gång jag ser den! Den är helt perfekt amerikanskt kärleksdravvel, men jag avgudar den! Tillsammans med de jag vet har sett den! Vi kanske ska börja tillbe den? Vad sägs?

Nu ska jag ta och vandra hemåt i kylan, sitter i skolan... Vi hade inte datateknik idag föresten, Johan var sjuk, så i stället har vi haft matte och fysik. USCH! Men tacobuffén vid lunchen gjorde upp för det! Och sen har vi planerat inför lucia också! Helt underbart!

Nu kom jag på att jag måste skicka ett mejl om styreslemötet innan jag kan gå hem, så det är lika bra att jag gör det!


                           

If you're a bird, I'm a bird....

God morgon!

Jag hoppas i alla fall att det blir en god morgon! Det skulle kunna bli en bra dag!
Om jag bara bestämmer mig här och nu så kan jag säga att nu lämnar jag alla stress bakom mig!

Jag hann inte färdigt med allt jag skulle göra igår, jag skrev lite mindre än en sida på uppsatsen och har inte börjat på talet. Visserligen kom jag fram till att jag slår ihop de två.
För övrigt fick jag boka resor och kansliet (FUF) så att vi har någonstans att sova när vi är i Stockholm.

Idag ska vi ha datateknik hela dagen. Jag har dock mina tvivel för att min och Hanne Maries dator ens kommer starta, med tanke på att vi förra veckan plockade ut alla komponenter i den för att sedan plocka tillbaka dem tillsammans med lite nya delar också!
Meeen, vi har ju Johan A i datateknik så det blir nog ganska lugnt! Så då har jag tid att skriva färdigt talet och allt det där! Egentligen borde jag ringa till Mats, men jag vet inte riktigt om jag vill det ändå, för jag är rädd för altt det jag säkerligen kommer behöva göra...

Nu kom Rebecka in för att äta frukost. Klockan är kvart i åtta och jag måste verkligen göra mig färdig nu, exempelvis borsta tänderna, och torka håret... Packa väskan kunde ju vara bra också, inte för att jag vet vad jag behöver ha med mig! Jooo, datorn! Om jag ska skriva menar jag! ojoj...

Tvivlen är påväg tillbaka.. Nej nej.. NEJ!

Okej!

Jag hinner egentligen inte sitta här. ska vara på kören om 25 min, och försöker hinna med att äta lite fil och flingor innan. Resten av veckan har varit precis likadan.. Religioninlämning och idag kemiprov.. tills i morgon ska jag skriva om trettio key concepts, vad de betyder... sen ska jag välja ut en och skriva en uppsats om den och sedan ett tal till det. tills i morgon ni fattar!!!

Jag måste springa!

                       

Den här helgen har varit så lååång! Det känns som att vi har varit lediga för evigt. Och ju längre vi är lediga desto värre känns det, desto lättare lägger sig ångesten som ett svart sidenband runt mitt hjärta och mina ögon.

Mina känslor är överallt just nu. Helgen har varit bra, många skulle nog klassa den mer än bra. Men ändå finns det en kil i dörren som liksom släpper in en massa kyla.

Ibland känner jag mig elak. Alltså, inte dum med mening mot någon, men som att mitt jag inte är accepterat alla gånger bara för att jag inte säger alla tankar man borde säga. (Om någon hängde med där så är jag impad)
Vad jag menar är att jag inte lika lätt som alla andra kan visa medlidande, kärlek eller annat. Det som är lätt att visa är frustration och irritation. Och om det är de enda känslor jag visar så måste jag ju framstå som en ganska mörk person. Mörk i mening allt negativt...
 Vilket är sorgligt, för ju mer människor tycker att jag är negativ, desto mer negativ blir jag för att jag vet att jag inte är sådan egentligen. Men det är ju bara jag som ser vad jag tänker, så mina vänner kan inte ha det särskilt lätt.

Jag är så tacksam för att mina vänner finns runt mig, trots att jag är jag. Jag är så lyckligt lottad som har hamnat här med underbara människor som bryr sig om mig för den jag är. Jag öser kärlek över er i mina tankar. Tänk på det då ni inte står ut med mig! Jag tänker så ofta på hur det blir om 8 månader då vi kanske måste skiljas för alltid, på hur det blir då, på hur mycket jag kommer att sakna er och våran sammanhållning som en gång var.

Det har börjat snöa...


Mina vänner hemifrån kommer upp nästa helg. Ska bli otroligt roligt att få visa dem Kiruna och skolan och mina underbara vänner här!

Nu får det vara nog!

Kärlek åt folket...

Ibland undrar jag varför man bryr sig så mycket!

Jag har före detta vänner... Det har jag:  vänner som stod mig mycket mycket kärt. Vänner som jag älskade mer än allt annat, vänner som svek... Vänner som jag trodde brydde sig om mig som jag om dem, men jag tror att jag hade fel. Jag kan inte säga att jag vet att jag har fel, för det vet jag inte. Jag är inte dem. Jag vet inte hur de tänker och hur de känner. Men jag tror, deras vibbar säger mig att de föraktar mig på något sätt. Jag vet inte vad jag gjorde för fel, tyckte jag om dem för mycket? Eller är det bara jag som person det är fel på? Jag vet inte, jag kan bara förlåta och gå vidare. Det är svårt det där med att förlåta, jag kan inte förlåta än, för jag känner mig sviken. Jag gav så mycket, men fick ingenting tillbaka.

Jag har nya vänner, vänner som jag vet bryr sig, vänner som jag vet betyder allt för mig, igen! Men jag måste låta dem betyda mycket för mig. För om de inte gör det så är ju jag precis som mina gamla vänner, svekfull. Jag låter de bry sig om mig utan att egentligen bry mig om dem. Fruktansvärt egoistiskt...

"Så ja, jag tycker att du är egoistisk, och jag förstår inte hur du kan få det till något positivt! Hur du kan tycka att du är så moderlig och förstående när du inte förstår! Det finns inget du kan göra för att det ska bli bättre för dem, det enda du kan göra är att stå bredvid. Stå bredvid och känna förtvivlan över att inte vara behövd. Alla kamper sker inom en själv."

Mina gamla vänner har hittat nya vänner, vänner som även är mina. Jag hatar att jag är svartsjuk, men det är jag. Jag gav lite för mycket då. Jag gav delar av mig själv som jag inte lyckats läka, delar som jag inte fått tillbaka än. Jag försöker inse att jag har nya vänner som jag borde ge all min kärlek, men delarna måste komma tillbaka till mig för att jag ska kunna dela ut dem igen.

Jag hatar att jag älskade...

                                            

Nu har jag faktiskt fixat bilder på kläderna till EU! Vet inte ifall jag egentligen vill lägga upp dem, men det gör jag väl ändå! Jag menar det är ju inte som om någon aldrig kommer att se mig i dem...

Jag vet inte riktigt varför jag är sån, att jag inte vill att någon ska se mig i kläder som jag inte brukar ha. Jag menar vem bryr sig? Och ifall de bryr sig så är det väl förhoppningsvis något positivt! Jag bara måste släppa det här med att jag måste passa in och inte synas.
  Hela sommaren har jag faktiskt jobbat på min syn på mig själv, vem skulle jag vara om jag inte var jag liksom? Den tjocka! Okej ijag är inte jättetjock, men jag är störst. I vilket fall så skulle det ju inte vara jag, och det känns faktiskt bättre och bättre. Jag börjar inse att mina vänner faktiskt tycker om mig i alla fall!
 Som igår, vi träffades hela portugalgänget hos Maria, våran lärare, och lagade mat och tittade på kort. Det var jätteskoj! Vi hade sååå trevligt, det kändes otroligt bra att få ha varit en del av hela Straplex-världen. Att jag liksom själv har tagit mig dit jag är idag! Då betyder det ingenting hur jag ser ut utan vem jag är!

                                                    

                                                     

                                                    

                                                     

Det var det!

Nu ska jag städa vidare, Sannie, Rebeckas vän, kommer hit till det gula huset om en halvtimma! Ska bli kul att träffa henne och få visa henne Kiruna och rymdgymnasiet!

~ Emma

Det känns bra!

Allt känns bra!

Trots en massa betungande grejer! I och för sig så har det mesta jobbiga varit idag, och nu är det kväll så nu är det morgondagen vi väntar på.

Det ska faktiskt bli en rolig dag i morgon, vi ska börja med en ny kurs, datateknik!
Vad jag vet så ska vi börja med att plocka isär och sedan sätta ihop en dator... Och sedan programmera...
  Det kommer att bli hela torsdagar och fredagar med enbart datateknik några veckor framöver! Hoppas verkligen att det blir roligt!

Matteprovet är avklarat också, första i Matte E. Skönt det, jag har kommit fram till att jag inte måste ha MVG i allt! Vilken lättnad! Jag flyger på moln faktiskt, visserligen får jag garanterat inte MVG... Men känslan av att jag inte behöver MVG är underbar!

Sen är det ju då en sak, jag vet inte om jag tycker att det är positivt eller negativt.. Men jag har skickat in mina ansökningar om att få mönstra idag! Å ena sidan vore det underbart att få mönstra, komma med och göra lumpen. Dels så får jag en otroligt grundträning som heter duga, jag har möjlighet att läsa vidare med något där, jag slipper läsa vidare direkt och jag får betalt! å andra sidan så finns det inte så mycket negativt faktiskt.. Det kommer bli jobbigt...

Och sist men inte minst den stackars förtvivlade bihåleinflammationen, den enda grejen som inte är roligt... Jag har ätit upp penicillinet men det har inte försvunnit och nu har jag fått en kur med kortison-nässpray på två veckor.. två gånger morgon och två gånger kväll... Jag förstår inte varför det inte vill släppa! Vad gör jag för fel liksom!

Nej, inget negativt! I morgon ska vi sjunga med kören! Och sen ska vi titta på kort från Portugal och laga paj hos min lärare Maria. Ska bli jätteskoj, längtar!

Nu lyssnar jag på Michael Bublé, han är verkligen helt underbar! Tycker jättemycket om hans låtat, vet inte riktigt varför. Han har något som gör det så bra liksom...

Åh! Jag är lycklig faktiskt, förstår inte varför! Men sen så behöver jag ju inte veta varför!
Lallala so lallallalaalaaaaaaaaaaalalalalalalalaaa.